RonnebyNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – men från en hög nivå

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt fram till momssänkningen – men från en hög nivå.

Annons

Matpriserna efter prischocken 2022–2023

Efter de kraftiga prisuppgångarna 2022–2023 har debatten om matpriser fortsatt. En genomgång från Länsförsäkringar visar samtidigt att prisökningarna under de senaste åren fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 har legat inom vad som kan ses som normala ramar – och i nivå med, eller något lägre än, jämförbara EU-länder.

För hushåll i Ronneby och övriga Blekinge innebär slutsatsen att den fortsatta ökningen efter våren 2023 enligt Länsförsäkringar mer handlar om normaliserad inflationstakt än om en ny prischock – även om prisnivån fortsatt upplevs som hög.

5–6 procent upp från våren 2023 till momssänkningen

Länsförsäkringar skriver att den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, fortsatte priserna ändå upp med cirka 5–6 procent i Sverige.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg betonar att lägre inflation inte betyder att priser sjunker, utan att ökningen går långsammare:

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt.”

Sverige i linje med Europa – något lugnare senaste tre åren

Enligt genomgången har den svenska ”matkassen” inte blivit dyrare än i andra europeiska länder under motsvarande period. Alexandra Stråberg säger:

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

I tabellen nedan redovisas prisutvecklingen för kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” (KPI-delindex) jämfört med KPI.

Annons
PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Före pandemin steg matpriserna snabbare än inflationen

Länsförsäkringar lyfter också ett längre perspektiv: under perioden januari 2010 till januari 2020 ökade priserna för livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige med 19,3 procent, medan KPI ökade 10,7 procent.

Momssänkningen ändrar bilden

Siffrorna ovan avser utvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Länsförsäkringar skriver att om momssänkningen inkluderas blir bilden en annan:

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Samtidigt pekar Stråberg på att diskussionen om matpriser sannolikt fortsätter eftersom ökningar sker från en redan hög nivå, och att osäkerheten framåt är stor, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Om granskningen

Enligt Länsförsäkringar bygger genomgången på statistik till och med april 2026 och syftar till att undersöka prisskillnader före den svenska matmomssänkningen. Matpriser avser KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi