Analys pekar på kostsamma konsekvenser om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Bedömningen gäller den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott i ESR: 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt att täcka upp till 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), den så kallade ETS-flexibiliteten.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för resterande gap: 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flex har utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater också har underskott i ESR-sektorn.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: kan bli dyrare, eftersom utsläppsgapet skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även året därpå upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.