Nationella mätningar visar både minskning och fortsatt stora problem

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella skräpmätningar för första gången hur utvecklingen sett ut över tid – och i stadsmiljö anges en minskning mellan 2023 och 2025.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST) via Via TT.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. Enligt pressmeddelandet är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner detta. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet i stadsmiljö har minskat sedan 2023

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, säger i pressmeddelandet:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Flera plastrelaterade skräpföremål anges ha minskat kraftigt i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och att fimpar blivit färre i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande den största skräpkategorin i stadsmiljö. I den nationella skräpmätningen för 2025 anges:

• Fimpar: 46 % av allt skräp
• Snus: 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera hur nedskräpningen kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett vardagsexempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapporten passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet innehåller bland annat följande antal per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen hänvisar också till att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. Nationella skräpmätningar 2023 och 2025 anges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora regionala skillnader:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och mycket kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av skräpet som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet. Här förekommer också förpackningar från godis, snacks och mat.